Mänsklig säkerhet eller väpnad osäkerhet – valet är självklart!

Jag tror att vi är allt fler som förstår att det absolut största säkerhetspolitiska hotet i dag handlar om klimatet. Det är inget att spekulera om, typ ”vi måste förbereda oss om det kommer”. Det är redan kris. Det är här och det är nu.

Konsekvenserna för miljön accelererar. Vi ser en ökning av översvämningar, tropiska stormar och extremtorka, havsförsurning, kalhyggen, mikroplaster, utfiskning, korallrevsdöd och vad biologerna kallar den sjätte massutrotningen.

Nu kommer regeringens vårbudget och den benämns av TT som ”klimattung”. Nästan hälften av vårändringsbudgeten går till olika miljö- och klimatsatsningar. Man lägger tillbaka det som M och KD med stöd av SD tog bort i sin budget och satsar lite nytt. Bland annat pengar till solceller, nya laddstolpar för elbilar, skydd av värdefull natur och insatser mot övergödning i havet.

Av den budget som totalt kommer att omfatta runt 4,5 miljarder kronor går runt 2 miljarder till området miljö och klimat. Det är bra men helt otillräckligt. Det räcker inte för att nå de mål riksdagen själv satt upp – inga nettoutsläpp av växthusgaser efter 2045 – och dessutom kommer nu larmen om att det måste gå snabbare. Netto-noll måste inträffa redan 2030.

Samtidigt, i samma land, med samma regering, i samma grundbudget, finns förstärkningar av det militära försvaret på mångdubbelt större belopp. Socialdemokraterna lovade strax innan valet 2018 att de under den kommande mandatperioden, 2018-2022, om de fick bilda regering, skulle tillskjuta medel till Försvarsmakten. Partiet utlovade att försvarsanslaget vid utgången av mandatperioden, alltså senast 2022, ska komma att uppgå till minst 60 miljarder kronor.

I 73-punktsprogrammet (S+MP+C+L) står det under punkt 68: ”Förstärkningen av försvaret fullföljs. Försvarsmaktens anslag höjs i en trappa i enlighet med riksdagens budgetbeslut 2018. Värnplikten byggs ut. En ny myndighet för psykologiskt försvar inrättas…”. Enigheten mellan riksdagens militaristiska partier är kompakt.

Dessutom – strax innan valet i september 2018 klubbade riksdagen igenom ett beslut om att Sverige ska köpa luftvärnssystemet Patriot från USA. I ett första steg ska Sverige betala 12,1 miljarder kronor men det kommer att behövas betydligt fler miljarder för underhåll och uppgraderingar. Enligt brittiska och amerikanske erfarenheter utgör anskaffningen ofta en tredjedel till en fjärdedel av den totala kostnaden. Slutnotan skulle alltså hamna på runt 30-40 miljarder.

Det här framgick när Ekot (SR) nyligen fick fram en tidigare hemligstämplad rapport från Försvarets materielverk. ”Det föreligger risk, såväl ekonomiskt, personellt som ur ett prestandahänseende för leveransen”, skriver revisorerna i rapporten, och varnar för både kraftig fördyrning och försening.

Detta är alltså läget. 2 miljarder går till området miljö och klimat och samtidigt köper försvaret in robotar för 12 miljarder med vetskapen om att det kan bli kostnader på upp till det tredubbla!

I klartext står vi inför en framtida osannolik miljardrullning till det militära försvaret och samtidigt en på tok för låg ambitionsnivå när det gäller klimat- och miljö.

För vad är det som hotar oss mest? Är det verkligen rysk expansion med militära medel, alltså ett konventionellt vapenanfall eller är det vattenbrist och 50-gradig hetta i växthuseffekt om mindre än 30 år, med åtföljande gigantiska folkvandringar? Är det realism att lägga 30-40 miljarder på att möta nya avancerade ballistiska robotar när vi samtidigt behöver ställa om hela samhället för att uppnå klimatsäkerhet?

Det står mellan beväpnad osäkerhet eller mänsklig säkerhet. Det borde vara självklart vilket vi väljer!

Gudrun Schyman på feministisktperspektiv.se 190411

Annonser

Kommentarsfunktionen är stängd.

Blogga med WordPress.com.

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: